Snötystnad råder
När jag nu sitter vid datorn med morgonkaffet läser jag att det är 4 år sedan Gudrun drog fram över oss. Det var en förfärlig natt! Jag var ensam hemma och var så fruktansvärt rädd.
Det jag skulle ha skrivit var egentligen om hur fort tiden har gått. Det har hänt så mycket, både gott och ont. Ibland tror jag inte jag är samma människa idag som då.

Ja huvva,skulle jag med varit,rädd!Var med om en liten tromb här en gång när jäntan var liten och vi var på Barnens dag.Det var otäckt,tog henne i famnen och sökte skydd!Barnvagnar flög omkring,tält rasade ihop med folk inuti,man stängde av alla karuseller.Ja,det inte kul!Kallt här med,minus 14.3 och jag är inte ännu fri från viruset.Krya på dig nu,kram/Bitte
Det är synd att vi inte uppskattar tystnaden mer och lyssnar mer på vårt inre. Idag fick jag en förfrågan från en artist som kommer ursprungligen från Sierra Leone att bli vän med mig på MySpace. Vilken skön musik han bjöd på.
Kram och hade bra med dig.
Tror jag det, att du var rädd då!
Minns när det var en otäck storm i Stockholm i slutet av 60-talet, jag kan ha varit 5 år kanske, det var hemskt! Tak lossnade, allt rasslade och dånade omkring oss. En granne hade flugit omkring som en vante på gatorna, usch ja... (undrar fortfarande varför hon gick ut då??)
Men annars så är den vackra tysta vita vintern så oerhört vacker! Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag verkligen älskar vintern när den är som bäst! :-)
Hoppas du kryar på dig och snart blir bättre!
Kram Mia
Härligt med den där tystnaden:) Bara det inte kommer sig av att man är alldeles snortäppt!
Jag ser att du leker med din bloggdesign. Så fint! Jag tycker ju att färgen lila är DU för mig:)
Jag har också hållt på och krånglat med bakgrund och textfärger i två dagar nu.
Vet du, det skulle vara jättebra om kommentarstexten är vit så blir den lättare att läsa...men du kanske redan är på gång! Jag vet att det har krånglat med uppdateringarna.
Krya på dig!!