Skriet hos tandläkaren
Efteråt sa jag:
- Det här fixade du bra, Gustaf! Tyckte du det var obehagligt?
- Jo-o sa Gustaf! Jag skrek ju!
- Det hörde jag inte, sa jag
- Jag skrek tyst, svarade Gustaf.
Jag har tänkt på det här ibland, hur man ju faktiskt kan skrika tyst. Hur man skriker inom sig, tyst för omvärlden, men så högt inombords att det ekar i hela kroppen!
Ja, det stämmer ju faktiskt;)det kan man!
kramen
Är det inte så att man befinner sig i chocktillstånd i sånt läge eller så rädd att man inte får fram ett knyst? Det stämmer faktiskt bra efter ha hört om liknande upplevelser.
Varma kramen till dig.
den v bra han visste han den mannen hur han skulle göra och ett bra tips till oss blev det ju ... så nu ska jag skrika tyst ..... de är som en barn säjer till mej när jag blir osäker och inte vill ta i något som inte är så bra då säjer hon till mej om det hade varit vi eller jag då jäla mamma hade du sagt till och fixat det men nu är det du och då så står du bara där nej nu mammis så får du bli mamma till dej själ och säja att nej nu får det ta slut elle var det är så nu är jag mamma till mej ibland är bra för vi vuxna är så konflikträdda eller hur ewa ger dej en kram
Oh ja!
Det där skriet händer jag har. Skriker högt så det dånar men inget hörs.
Men inte av rädslan hos tandläkaren utan av det som i övrigt händer inom mig. Sorg, saknad, ensamhet, besattheten, frustrationen....och allt det där.
Det skriker jag tyst inom mig för.
Hej hjärtat, hur är det??? här snöar det o är jättemysigt.....hoppas du får en bra dag!!!
Men det finns tysta skrik som kan uppfattas av andra också!
På tal om tandläkare kom jag att tänka på en man som jag skulle till tandläkaren med när jag som ung jobbade inom långvården. Han var nittio år, hade tjockt vitt hår och var faktiskt mycket tjusig, det tyckte till och med jag som 23-åring. Men jag hade ett stort problem med honom! Han flörtade ohämmat med varje kvinna som kom i närheten och på avdelningen var det stora svartsjukescener ibland mellan kvinnor.
