Tidig söndag

Jag var uppe och väckte tuppen i morse trots att det är söndag. En vän ringde igår och frågade om jag ville följa med och titta på när dottern deltog i sin första ridtävling. Det ville jag naturligtvis. Lite extra speciellt som det var dottern som kommit med förslaget att fråga mig.  Det gjorde mig verkligen glad. Trots att jag inte tycker det är så roligt att sitta och titta på när småtjejer skumpar runt på hästryggen timme efter timme, var det jag som höll på att svimma när det var Prinsessans tur.  Där svävade hon fram  högt upp på hästryggen. Stolt som om det vore mitt eget barn var jag också för att hon klarade av det med glans. Den första tävlingen och det första priset!

Det finns något väldig fint i ditt inlägg. Tänk om många andra vuxna skulle agera och tänka som du när det gäller någon annans barn. Inte undra på att "Prinsessan" ville ha dig med på tävlingen!

Du är själv en prinsessa med ett hjärta som gör världen lite bättre!



mvh, Anja

Tycker också känslan du skrivit med. Hjärtevarmt!!!

Ha det gott

Vad härligt det låter! Tänk att man kan bli så nervös närnågon nära och kär ska prestera något svårt. Vad roligt att det gick bra för henne!

Vad kul för henne! Själv så är jag hästallergiker...suck.

kramen

Vilken härlig tävling det blev!!! Och vad roligt att få sällskap, mamman och dotterna av en så nära vän som känner MED och deltar med liv och lust!!! Du är fantastisk!!!

Vad gott! Crepes var länge sedan vi gjorde!!! Det måste vi göra snart... Smågodis är svindlande gott! =)

Erika