Jag har sovit, sovit och sovit och drömt något alldeles kopiöst. Om vänner och släktingar jag inte träffat sedan jag var liten i de mest besynnerliga situationer man kan tänka sig. Jag tror det är ett friskhetstecken. De hjälper mig säkert att driva ut febern ur kroppen. Det har varit en massa hästar med i drömmarna som har galloperat runt mig och jag tror de törnat in i mig ibland också, för jag har väldigt egendomlig värk lite här och där.